Läste nyss på en blogg, som drivs av en tjej, som rider på Lc-Lb tävlingar vad jag förstod?

Hursom hellst så hade hon skrivit ett inlägg om en tävling som hade gått så super dålig, iallafall vad domaren tyckte. Hon själv verkade vara ganska nöjd med iallafall en av ritterna, sedan kom protokollet och hon blev jätte ledsen. Procenten var väldigt låga!

Jag tror det är så otroligt vanligt, att vi sätter för stor press på oss och hästen.
Vi har för höga krav, och målen är sky höga - vi vill vara bäst!

Mer än ofta glömmer man bort varför man tävlar och tränar - Det ska vara roligt!

Alla vi som  tävlat ganska mycket, har nog både en och flera gånger ridit på usla procent, även om vi varit ganska nöjda med ritten?

Domaren dömer det den ser för just denna dag, vad den ser ca 5 minuter av hela tävlingsdagen.
Den dömer inte din känsla, inte hur framridningen gick, och inte heller hur snäll hästen var att lasta.
Det är så mycket som gör en hel tävlingsdag lyckad, små saker som man egentligen inte tänker på.
Lastningen, framridningen, och allt runt omkring. Själva procenten är bara en riktning om vem som lyckades presentera sig själv och sin häst på bästa sätt, dessa ynka 5 minuter.

Vem vet, kanske den vinnande hästen har bråkat i 2 timmar hemma på stallplanen, medans din egen gick raka vägen in i transporten?  Kanske den hästen är en riktig avkastarkung, medans din egen gör allt för dig?


Det jag menar är att man ska försöka vara nöjd över allt som gick bra under hela dagen, istället för att vara missnöjd för allt som gick dåligt, under just dom där fem minutrarna framför domaren!




Måste bara tillägga, personen har ingenting med min text att göra. Började bara tänka lite när jag läste hennes blogg :)